100-åriga Ilmari har jobbat hela livet
När han föddes var
Finland ännu inte självständigt. I fredags firade serviceboendet Lönnebergas
äldsta invånare Ilmari Vepsä sin 100-årsdag.
Han sitter rak i ryggen som en fura och talar med klar och
tydlig röst. När man pratar med Ilmari Vepsä, 100, är det svårt att tro att han
faktiskt har levt i ett helt sekel. Han känns pigg och ungdomlig, har glimten i
ögat.
Ändå har han varit med.
Han var ett år gammal när Finland utropades som självständig
stat. Som tjugoåring kunde han följa hur orosmolnen skockades i Tyskland och
spreds över världen. När de olympiska spelen kom till Helsingfors hade han
redan hunnit utkämpa ett krig i svidande iskyla.
På kavajen blänker förtjänsttecknen.
– Det var i vinterkriget jag skadade hörseln, säger Vepsä
och tecknar mot sin hörapparat.
– Jag skulle inspektera tre kanoner då den ena brann av. Först
förstod jag inte vad som hade hänt. Sedan märkte jag att mina tårar var
blodiga. Jag fick två skärvor i vänster arm och förlorade hörseln på vänster
öra.
Nära att drunkna
Anekdoterna från hans långa liv är många. Vepsä föddes den
26 augusti 1916 i den karelska kommunen Jääski som ligger vid floden Vuoksens vattenmassor.
– I dag ligger Jääski på den ryska sidan. Efter krigsslutet
drogs gränsen fem kilometer från mitt fäderneshem, säger Ilmari Vepsä sorgset.
Familjen Vepsä hade en fin strand där han lärde sig simma
långt innan sina vänner – och där han en gång var nära att drunkna när han
sveptes med av strömmarna. Då skulle hans liv ha kunnat få ett abrupt slut, men
han kämpade sig i land.
Hemligheten bakom ett
långt liv
Kanske är det den här kämpaglöden som har gett honom ett så
långt liv. Ilmari Vepsä säger att hemligheten är att han har hållit sig i gång.
– Jag har haft möjlighet att arbeta hela livet. Efter kriget
började jag jobba som montör för Outokumpu i Björneborg. Jag hade ansvar för
tjugo lyftkranar som skulle övervakas och underhållas.
Det sägs ofta att man ska äta på ett visst sätt för att leva
länge. Men Ilmari Vepsä har inte reflekterat desto mer över vad som ligger på
tallriken. Inga LCHF- eller GI-dieter här, inte.
– Nej, ingen specialmat. Jag har alltid ätit allt som kommer
på bordet.
Dottern föddes i vardagsrummet
Vid sidan om sin huvudsyssla som montör hann Vepsä bygga fem
hus. I det första huset födde hans hustru Maiju parets enda barn Tuire i
vardagsrummet.
I dag bor dottern och hennes familj i Ingå. För att vara
närmare henne valde Ilmari Vepsä och hans fru att styra kosan mot Ingå och i
februari flyttade de in på serviceboendet Lönnebergas avdelning Ankaret.
Två prydliga sängar med likadana gröna överkast står bredvid
varandra i det vita rummet med blommiga gardiner. I november har de varit gifta
i 74 år.
Mycket har hunnit hända på vår planet under de här åren. Men
när Ilmari Vepsä får frågan om världen har blivit en bättre eller sämre plats
kommer svaret utan ett uns av tvekan:
– Visst har det blivit bättre. När jag var liten hade vi
inga andra arbetsredskap än yxan och högaffeln. I dag finns det hurudana
anordningar som helst – och allt du behöver göra är att trycka litet med tummen
så händer vad som helst.
Text & Foto: Benjamin Lundin