”Jag vill leva för evigt!”
Vi finns här för dig,
del 10: Kultur- och kursplanerare Regina Ekblom
Vem är boss på
hälsocentralen? Hur ser en bibliotekaries arbetsdag ut? Och vad sysslar
tjänstemännen på kommungården med egentligen? I den här artikelserien får du
följa med in bakom kulisserna i Ingå kommun.
Med en aldrig sinande
nyfikenhet har hon ägnat halva sitt liv åt att ge Ingåborna ett sammelsurium av
kulturupplevelser. Den elcyklande kultur- och kursplaneraren Regina Ekblom är
en trygghetsnarkoman med aptit på livet.
I ett rum i Kommungårdens bottenvåning sitter personen som
sköter Ingå kommuns kulturverksamhet, vänortsverksamhet och hela Ingå
medborgarinstituts kursutbud. Men Regina Ekblom är anspråkslös.
– Föreningarna och Ingåborna gör det mesta av jobbet, de
fixar och donar. Jag får nästan dåligt samvete.
Att allt flyter smidigt har också att göra med erfarenhet. Regina
Ekblom har jobbat vid Ingå kommun i mer än halva sitt liv. Hon började på
biblioteket 1985 och efter en kort period som församlingssekreterare i
Snappertuna återvände hon till den lilla kommunen vid havet och en tjänst som
kultursekreterare. Året var 1987.
– Jag firar 30-årsjubileum i år, även om jag har varit borta i
några omgångar. Jag har fått två barn, och ett år jobbade jag som
skolsekreterare i Mikaelskolan i Ekenäs. Jag har alltid varit intresserad av de
olika aspekterna av bildning – kultur, bibliotek, medborgarinstitut och
skolsidan – så när skolan lediganslog ett vikariat nappade jag på det.
För Ekblom handlar det inte bara om personligt intresse. När
vikten av bildning kommer på tal skräder hon inte orden.
– Upplysning är det enda sättet vi har att motverka att det,
rent ut sagt, går åt helvete. Det är det enda som hjälper mot alla möjliga underliga
idéer. Här är MBI en ypperlig kanal. Här kan gemene man lära sig nya saker för
en låg avgift, med en låg tröskel.
Ute och cyklar
Den klassiska bilden av en kulturperson är dekadent,
ostronsörplande och rödvinspimplande. Regina Ekblom cyklar till jobbet från
sitt hem i Barösund. 40 kilometer tur och retur.
– Jag tycker om att cykla om det är någon nytta med det,
inte bara för saks skull. Jag har en elcykel. Jag älskar den. Verkligen. Men
det ska sägas, att en elcykel ska man bara skaffa om man planerar att cykla
långa sträckor.
Intresset för att röra på sig har alltid funnits. I sin
ungdom sysslade Ekblom med jazzdans, och dans är fortfarande en av de
kulturformer hon uppskattar allra mest. Och teater. Och konst. Och litteratur.
Ekblom är en kulturell tvättsvamp som ena stunden berörs djupt in i hjärteroten
av expressionistiskt teater, bara för att i nästa nynna sommarplågan Desposito
i Kommungårdens kafferum. Hon närmar sig olika kulturyttringar med en närmast
barnslig och smittande entusiasm. Vill du ordna en zombiekurs vid MBI? Javisst,
kör!
– Det är ett arv från min mamma. Hon har gett mig en
livsnyfikenhet från barnsben. Jag tycker livet är jätteintressant. Jag vill
leva i evighet för jag är så förbannat nyfiken på hur det ska gå, på vilka
spännande upplevelser som väntar. Det spännande med människor är att vi inte är
statiska. Vi utvecklas hela tiden. Ännu i vuxen ålder har jag skapat
vänskapsrelationer som är hemskt starka, speciellt bland mina arbetskamrater,
säger Ekblom.
”Jag älskar Regina”
En av de här arbetskamraterna är Raija Selén, tf. bibliotekschef och mångårig kollega till Ekblom.
Hon beskriver sin vän så här:
– Jag älskar Regina. Hon gör mig så glad. Det räcker med en
kort stund tillsammans med henne och plötsligt känns hela dagen bättre. Vi
skrattar tillsammans – och vi bråkar också. Det gör man med människor som är på
samma våglängd. Under några år jobbade Regina inte här och det kändes hemskt.
Ekbloms förman, bildningschef Merja Olkinuora, talar också varmt om henne.
– Hur skulle jag beskriva Regina? Energi. Idéer. Och
kompetens!
Att en nyfiken person som Ekblom fortfarande kan brinna för samma
uppgift efter alla år kan tyckas märkligt. Hennes förklaring är enkel.
– Jag tycker om det här jobbet.
Egentligen är hon inte speciellt ombytlig av sig. Ekblom
beskriver sig som ”lite av en trygghetsnarkoman”.
– Ärligt talat ser jag det inte som en nödvändighet att resa
runt jorden – du kan skapa och utvecklas precis lika mycket på samma
arbetsplats. Här måste jag nämna min mormor. Hennes största äventyr var när hon
flyttade från Snappertuna till Esbo. Hon reste aldrig. Ändå har jag aldrig
träffat en mer intresserad och fördomsfri människa.
”Ibland känner jag
mig som en serie vulkanutbrott”
Ekbloms brinnande passion resulterar ibland i smärre utbrott.
En som fick känna av det här var hennes tidigare kollega, den numera
pensionerade fritidsplaneraren Arno
”Tjali” Heinänen.
– Om Tjali sade ”ja” sade jag ”nej”, och vice versa, säger
Ekblom.
– Men när det gällde blåste vi alltid i samma kol. Alla här
i huset vet att jag har ett temperament som ibland kräver sitt attribut. Ibland
skrämmer jag någon, folk tycker det är obehagligt när jag med jämna rum
exploderar. Ibland känner jag mig som en serie vulkanutbrott. Jag antar att det
kan vara lite jobbigt.
2017 är ett år fullt av jubileer för Regina Ekblom. Hon
firar 30 år på kommunen. Det årliga sommarevenemanget Ingådagen – regionens
största folkfest som varje år lockar närmare 10 000 besökare – fyllde 50.
Och Finland, som det knappast har undgått någon, jubilerar tresiffrigt. Det har
varit ett turbulent år, och speciellt nöjd är Ekblom med hur Finland
100-festligheterna har förlöpt i Ingå.
– Vi har gett ut en diktbok, haft presidentfrun på besök och
ordnat allsång för samtliga skolelever i kommunen. Det har gått jättebra och
det är tack vare att alla inblandade har varit så positivt inställda. Den
största utmaningen är ännu framför oss: Den 6 december ordnar vi en stor
självständighetsfest tillsammans med grannkommunen för alla Ingåbor och
raseborgare.
Och efter det? Ekblom ser ljust på framtiden i allmänhet och
för fritidssektorn i synnerhet.
– Med den nya kommunallagen får hela bildningssektorn en
viktigare roll än någonsin tidigare.
TEXT & FOTO: Benjamin Lundin
Del 1: Ingå hälsocentral: ”Vi försöker följa med vår tid och utvecklas”
Del 2: Tekniska chefen: Hon bytte släggan mot paddeln
Del 3: Ingå bibliotek: Böckerna tog savolaxaren till Ingå
Del 4: Hemvården: ”Jag har alltid tyckt om åldringar”
Del 5: Rehabiliterande arbetsverksamhet: Ingen Ingåbo ska behöva gå sysslolös
Del 6: Uppsökande ungdomsarbete: Källarmonstren finns här för Ingås unga
Del 7: Knattebo daghem: En sommar full av lek på Knattebos grönskande gård
Del 8: Byggnadstillsynschef Mikael Wikström: Han kan sitt Ingå
Del 9: Lönneberga: Ett mysigt hem på ålderns höst