Ekobonde: ”Få kommuner är så jordbrukarvänliga som Ingå”
”Därför valde vi Ingå”
Ingå erbjuder goda möjligheter för företagande.
Kommunen har ett utmärkt läge, bara drygt 50 kilometer väster om Helsingfors centrum, och här finns gott om tomtmark för företag och industrier. Dessutom är Ingåborna både språkkunniga och välutbildade.
I vår artikelserie ”Därför valde vi Ingå” berättar lokala företagare sina framgångshistorier.
Den här månaden presenterar vi ekobonden Christian Nyholm.
– Vi jordbrukare blir extremt väl omhändertagna
i Ingå. Det säger ekobonden Christian Nyholm från gården Nordanskog i norra
Ingå. Han berömmer kommunens framåtanda och den starka andan av samarbete som
råder mellan de lokala företagarna.
Vem är du?
– Jag är en 48-årig
heltidsjordbrukare. Att vara jordbrukare på heltid är ganska ovanligt, både i
Ingå men också över lag i Finland. De flesta sysslar med något annat vid sidan
om. Jag har dessutom sadlat om och blivit eko-odlare i år.
Hur ser din bakgrund ut?
– Som 19-åring tog jag
över gården efter min farfar 1989. Efter det studerade jag till agrolog vid Lantbruksläroverket.
När jag hade avlagt min militärtjänstgöring jobbade jag bland annat som maskinlärare
och distriktsagrolog vid sidan om jordbruket. Jag tror att det är viktigt att
man vidgar vyerna innan man blir jordbrukare på heltid.
Varför valde ni att bli företagare i Ingå?
– Ända sedan liten har
jag haft ett intresse för jordbruk. Det var självklart för mig. Egentligen
fanns det aldrig några alternativ.
Hur har det gått?
– Lantbruket har
genomgått enorma förändringar under mina 30 år som jordbrukare. När jag började
i skiftet mellan 1980- och 1990-talen kunde lönsamheten inte har varit bättre.
Det var en gyllene tid som aldrig kommer tillbaka. En kort tid efter det här
drabbades landet av lågkonjunktur och det slog hårt mot jordbrukarna. När vi några
år senare gick med i EU sjönk priserna över en natt, och stöden har egentligen
aldrig kunnat kompensera det. Trenden har gått mot större gårdar och enorma
risker. Säsongen 2017 klarade jag med darr på ribban. Det regnade och regnade.
Där stod sådden på åkern och det gick inte att skörda. Det var fruktansvärt att
vakna och varje morgon höra hur det smattrade mot plåttaket. Jag lyckades
skörda det sista en halvtimme innan den första snön föll – och då hade jag
hjälp av två kompisar. Det har skrivits mycket om årets torka, men faktum är
att jag inte kunde ha fått en bättre start som eko-odlare eftersom det torra
vädret innebar att bekämpningen av ogräs underlättades.
Vilka är de tre bästa
sakerna med att vara företagare i Ingå?
– I Sverige finns en liten ort, Trosa, som påminner om Ingå. Det
är en pärla. Med den utveckling vi har i Ingå så tror jag att vi kommer att
vara Finlands Trosa om 20-30 år. Precis som Trosa ligger vi nära havet, nära
naturen och har ungefär samma korta avstånd till huvudstaden. Jag är otroligt
stolt varje gång jag åker ned till Ingå centrum och ser området kring
båthamnen. Jag minns fortfarande tiden när det enda som fanns där var en gammal
bensinmack som bussarna körde runt. Och en sandplan där vattenpölarna var så
stora att man inte vågade köra genom dem med personbil. All heder och ära åt Marcus ”Bosse” Grönholm (tvåfaldig
världsmästare och Ingåföretagare, reds. anmärkning). Utan hans insats, och
kommunens framåtanda, skulle det inte se ut så här i dag.
Hur ser din kundkrets ut?
– Nu när jag har gått över till ekologisk odling handlar mindre om
kvantitet och mer om specialgrödor. En stor uppköpare är fortfarande den
inhemska bageri-industrin och i viss mån kvalitetsspannmål på export. Därför är
jag väldigt glad över att vi har Inkoo Shippings fina hamn här i Ingå. Därifrån
har vi skeppat foderkorn ända till Algeriet.
Hur upplever du att samarbetet med
kommunen har fungerat?
– Få kommuner är så jordbruksvänliga som Ingå. Med den inställning
som Ingå har haft i markplanefrågor och övrig service tycker jag vi blir
extremt bra omhändertagna. Ingå har alltid haft en bra lantbrukssekreterare och
i dag har vi lyxen att ha en lokal landsbygdsförvaltning i Västankvarn.
Byggnadstillsynsavdelningen har alltid förstått jordbrukarnas roll och detsamma
gäller miljöchefen. Patrik Skult är
väldigt sakkunnig och tolkar ärenden på ett proffsigt sätt med bondförnuft.
Vilket är ditt bästa minne från tiden som
företagare på orten?
– De är otroligt många. Höjdpunkten var ändå då det lokala
Lantmannagillet fyllde 100 år. Vi ordnade en stor fest i Fagervik. Platsen gav
en otrolig stämning till festen och det var en ära för mig att i egenskap av
ordförande för gillet få dela ut bordsstandarder till de som jobbat för
lantbruket i Ingå genom åren. I samband med festligheterna gav vi också ut en
historik – och det var i grevens tid vi hann dokumentera berättelser av
människor som mindes olika historiska perioder. Kriget, arrendet av Porkala,
all utveckling … Folk säger att det händer mycket nu, men om man tänker på
vad som har hänt under det senaste århundradet har jag svårt att tro att jordbruket
kommer att genomgå lika revolutionerande förändringar under nästa 100 år.
Hur ser ditt företag ut om fem år?
– Från att ha varit en konventionell, intensiv spannmålsgård som
satsat på bulk kommer vi att bli ett ännu mångsidigare ekologiskt lantbruk.
Vad skulle du vilja hälsa till andra som
funderar på att grunda företag i Ingå?
–
Det har vuxit fram en stark anda av samarbete mellan företagarna. Vi stjälper
inte för varandra, utan hjälper. Bra exempel på det här är Byggcenter 51, där
flera företag inom byggbranschen verkar under samma tak, och de olika trädgårdsföretagarna
som alla har specialiserat sig på sina egna produkter. Om du har ambitionen och kvalifikationerna
att bli en företagare är Ingå en jättebra kommun att verka i.
TEXT & FOTO: Benjamin Lundin
Tidigare intervjuer
Eläinkonservaattori Teemu Salonen