I glada Ingå är till och med hästarna lyckliga
Med sina djupa skogar, stora fält och vackra
kustlandskap är Ingå ypperligt att ge sig ut på ridtur i. I den här hästvänliga
kommunen hittar du ett stall på var och varannan kulle. Här finns också ett ekosystem
av hästföretag – och ett ridsportslöfte som trots sin unga ålder redan har skrivit
finländsk idrottshistoria.
– I Ingå finns
utmärkta förutsättningar för att träna olika typer av ridsport. Det är nära
till allting och du kommer snabbt ut i varierande typer av terräng som skogen
och havet, vilket är viktigt med tanke på hästens välmående.
Det säger Elena Wuorimaa, 17, som är Ingåbo och
westernryttare på elitnivå. Med sina trogna tävlingshästar Calvin och Cherry
har hon skördat framgångar både nationellt och internationellt. Hon har även
tränat och tävlat i westernridningens hemland USA.
Wuorimaa är en av de
genom tiderna mest framgångsrika västernryttarna från Finland.
Och när man tittar
närmare på hennes hemort, och den starka hästkulturen här, är det inte svårt
att se hur en talang som hennes har kunnat växa fram.
Modernt stall med hästen som gräsklippare
Fuktdropparna faller
från äppelträden och dimsjoken ligger tjocka över heden nedanför. Det är en
stillsam oktobermorgon på stallet Aktiivitalli Gunnarsberg. Plötsligt kommer
tre svarta silhuetter galopperande genom dimman. De rundar en gungställning,
fräser förbi några bärbuskar och stannar framför den gula villan. Där sänker de
huvudena och börjar mumsa på några särskilt saftiga grässtrån.
Men de är inte på
rymmen. De är gårdens extremt skickliga gräsklippare.
– Vi är ett frigående
stall och brukar låta en del av hästarna gå lösa på gården, under bevakning
förstås. Det är inga problem, så länge inte vår åsna eller mulåsna hänger med.
Då börjar de gå på upptäcksfärder och eftersom hästarna är flockdjur hänger de glatt
med. Vid ett tillfälle hittade vi åsnan inne i köket, säger stallföretagaren Maiju Ahti.
Värme och disciplin
Tvåspråkiga Aktiivitalli
Gunnarsberg är ett bra exempel på den progressiva stallkultur som finns i Ingå.
Via ett datorstyrt system styrs hästarnas individuella födointag och arbetet
utförs huvudsakligen maskinellt.
– Det här sparar tid
som istället tillbringas tillsammans med hästarna, säger Maiju Ahti.
En del av hästarna som
kommer till Aktiivitalli Gunnarsberg har betecknats som svårhanterliga eller
haft svårt att lita på människor.
– Vissa av dem har
ansetts besvärliga tidigare, men det beror på att de inte har behandlats rätt.
Här behandlas hästarna med hästvänliga metoder, men ändå inte utan disciplin,
säger Ahti.
För att demonstrera
ställer hon sig bakom en häst och klappar den på de jättelika lårmusklerna.
Ingenting händer. Inget muskulöst ben sparkar bakut.
– När de kommer hit
kan de ha del oönskade och till och med farliga beteenden, men livet i flocken
och den tålmodiga behandlingen och träningen gallrar bort de oönskade
beteendena, säger Ahti.
– Ingå är en fantastisk kommun att driva stall i, säger Maiju Ahti.
Aktiivitalli
Gunnarsberg är en ridskola som också erbjuder högklassig träning. Maiju Ahtis
dotter Eeva Paukku har tävlat i
fälttävlan, men nu koncentrerar hon sig på dressyr och fungerar som lärare och
dressyrtränare vid Aktiivitalli. I stallet finns också tävlingshästar.
Året runt
När hästarna inte
strövar fritt på gården får de beta i en enorm hage som inkluderar hela det
dimmiga fältet nedanför gården. Året runt.
– De får alldeles
tjock och raggig päls på vintern, säger Maiju Ahtis man Teijo Ahti.
– Någon tror kanske
att hästarna fryser. Men hästen klarar mycket kallare temperaturer än människan,
förutsatt att den får tillräckligt med grovföda. Det ser extremt ut när hästen
står utomhus med ett 15 centimeter tjockt snötäcke på ryggen, men det betyder
bara att dess värmeisolering fungerar, annars skulle snön smälta. Sjuka eller
annars svaga hästar får givetvis hästtäcken, säger Maiju Ahti.
Hon smeker en häst på
mulen. Den tittar lugnt på henne med ett brunt öga och ett öga blått som på en
siberiansk huskyhund. Den här glada gynnaren är speciellt populär bland barnen.
– Våra kunder är i
huvudsak barn, men också vuxna har börjat rida i allt större utsträckning,
säger Maiju Ahti.
Gammal tegelfabriks garage blev mysigt stall
Också hos stallet Tiilitehtaan
talli i Täkter är en stor del av kunderna vuxna.
– Jag har ungefär 50/50
barn och vuxna, och ordnar läger för båda målgrupperna. De vuxna är ofta mer
intresserade av privatlektioner, de är mer träningsinriktade, säger stallets
ägare Stina Kilpi.
Tiilitehtaan talli är
ett fint exempel på återvinning. Som namnet antyder fanns här tidigare en
tegelfabrik. I dag har den fått nytt liv som bostadskomplex industrial
chic-stil medan hästarna håller till i fabrikens gamla garage, som har gjorts
om till stallbyggnad.
Stina Kilpi har tävlat
i dressyr på nationell nivå. Förutom ridlektioner och läger erbjuder Tiilitehtaan
talli även massage för våra fyrbenta vänner.
– Via ridsporten blev
jag intresserad av hästens anatomi och fysiologi, vilket gjorde att jag
utbildade mig till hästmassör.
Ett ekosystem av företagare
Runt Ingåstallen finns
ett ekosystem av företagare, som fokuserar på alla led i hästskötseln.
– Hästhushållningen
stöder också andra typer av företagare, till exempel bönderna som säljer hö och
havre till stallen. Eller byggnadsföretagen som bygger stall, säger Ulla Gunnarsson från företaget
Staffansberg.
Hennes företag
planerar, bygger och inreder stall. Hon importerar produkter från länder som
Tyskland, Storbritannien, Belgien och Sverige. Det är med andra ord inte fråga
om dammiga spiltor, utan lite lyxigare stall med en kontinental touch.
Gunnarsson är också
ordförande för föreningen Ingå företagare rf.
– Ingå är en bra ort
att verka i som företagare, oavsett om det handlar om hästbranschen eller andra
typer av företag.
Hästgödsel – en het fråga
En annan
Ingåföretagare som berömmer den hästvänliga atmosfären i Ingå är Gun Järnefelt från företaget Piccola.
Till vardags sysslar
Järnefelt med import av hästtrailrar. Men hon har även haft ett 15 år långt
sidoprojekt. Ett projekt som, när det här skrivs, löpte i mål för bara några
dagar sedan.
Det handlar om
hästgödsel.
– Jag har sedan 2003
jobbat för att legalisera gödselförbränning för att värma upp byggnader. I
Sverige och Tyskland har man redan länge omvandlat hästspillning blandat med
kutterspån till värmeenergi. Där klassas hästgödsel som vegetabiliskt avfall,
men i Finland har det räknats som animaliskt avfall, vilket gör att småskalig
förbränning inte tillåts.
När Järnefelt började
lobba trodde hon att lagändringen skulle gå igenom på några månader. Ingå
kommuns miljömyndigheter gav tidigt tummen upp för ett av hennes
gödselförbränningsprojekt. På nationell nivå dröjde det längre innan det gröna
ljuset slutligen tändes.
– Nu har ”Lex Gunsan”,
som de skämtsamt kallar lagförslaget, äntligen godkänts av riksdagen, säger
Järnefelt triumferande.
Sedan dess har telefonen ringt oavbrutet. Nu hoppas hon att äntligen kunna utöka sitt
sortiment och komma igång med försäljningen av förbränningsapparater, vid sidan
om hästtransporterna.
Starka tillsammans
Med den mängd stall
som finns i Ingå skulle man lätt kunna tro att ryttarna inte räcker till. Att
det pågår en aggressiv kamp mellan dem. Så är inte fallet. I stället har Stina
Kilpi ett nära samarbete med Ulla Gunnarsson, medan Maiju Ahti delar både maskiner,
manege och utomhusplan med grannstallet Råbacka.
– Det är enklast så.
En modern manege är en stor investering. Tillsammans med Fredrika Nyberg från Råbacka åkte vi på flera inspirationsresor
till Tyskland för att se på olika maneger och stallösningar, säger Maiju Ahti.
Precis hästen är
människan ett flockdjur. Och precis som en ensam vildhästs överlevnadschanser i
naturen inte är speciellt stora, har hästföretagarna i Ingå insett att det bara
gynnar dem att hålla ihop.
Resultatet är en hästvänlig
ort där inte bara ryttarna och företagarna – utan också deras gnäggande vänner
– är lyckliga.
TEXT & FOTO: Benjamin Lundin